Det är inte varje dag man fyller 80
Man har varit i Umeå på födelsedagsfirande. Pappa har nått den aktningsvärda åldern av 80 år. För detta blev han firad tvåfaldigt. Själv trodde jag att det bara var en fest så jag hade bara med mig en finskjorta. Tur att Dressman finns i Umeå också så man slapp gå skrynklig på den andra festen.
Ovan ses den lycklige jubilaren med present på huvet. Fler bilder finns här.
Än har man inte fallit över taknocken
I Västergötland säger man att man faller över taknocken när man fyller 50. Och det har man ju ännu inte gjort. Med dagens födelsedag snart till ända får jag väl konstatera att utsikten är hyfsat magnifik. Särskilt i backspegeln, framåt är man ju som vanligt stundom bländad och stundom skådande in i ett tätt dis. ”The future is so bright, I gotta wear shades”, som nån popgrupp sjöng på 80-talet. Och nu har man ju nått den ålder när man kan konstatera att det är ganska många i bekantskapskretsen som inte har några minnen från det decenniet när man själv var rätt så ung. Det är bara att konstatera att man blivit ”gammgubb”.
Nog med filosofiska betraktelser. Tack alla inblandade för en fin födelsedag! Glada tillrop och presenter via mail, telefon, brev och IRL (In Real Life, alltså när man träffar folk och tar en pilsner eller två alltså)! Ser fram emot att klättra över taknocken!
Födelsedagssäsongen fortsätter
Det har varit födelsedag igen. Camilla har fyllt fjortis. Massor av presenter fick hon och det är henne väl unt. Camilla är alltid glad och hjälpsam och tacksam att ge presenter till. Hon blir så glad och det är så roligt att vara med henne.
Bilden ovan föreställer presenterna, som synes. Dom som är i bakgrunden ville inte vara med på bilden. Det är svårt när man varken är sminkad eller klädd.











