Det är inget fel med att jobba på sommaren

Just nu gör jag ett tillfälligt uppehåll i semestern. Egentligen är det ganska bra att jobba när andra har semester, man får tid till eftertanke.

Och så kan man ta en kaffe på maten på en uteservering. Även om kaffekopparna är små ibland, som ni ser på bilden. Kaffeskeden är alltså i normalstorlek. Och ändå är det en dubbel espresso!

Ögon känsliga för grönt

Våren kom, sen blev det högsommar i två dar och nu har vi nåt som temperaturmässigt närmast liknar vanlig Stockholmsvinter.

Men det är fint ändå, snyggt är det alltid när träden slår ut. På min dagliga morronpromenad till jobbet såg det ut som på bilden ovan. Det blir nog en bra sommar.

 

From hell to heaven

               

                               

Vägen till jobbet är ju för de flesta människor vad den är. Inte så mycket att göra åt och kanske inte heller något man ägnar särskilt mycket tanke. Den väg jag själv hittills färdats mellan Slussen och jobbet i det s k SoFo består i huvudsak av en närmast japansk tunnebaneträngsel följt av ett helvetesgatlopp mellan brölande A-lagare och tutande bilar.

Så icke längre. Jag har nu funnit en underbar vandring som förgyller min morgon och eftermiddag. Den börjar med 98 branta trappsteg där man får upp flåset (trapporna verkar tillhöra Thor Modéen men jag tvivlar på att hans gödda kroppshydda nånsin stretat uppför dem). Därefter följer ett par hundra meter Stockholmsutsikt som tar andan (eller flåset?) ur en igen, innan man via 26 trappsteg blir förflyttad till en annan tid. Låga trähus och kullerstensgator utan en enda människa som sällskap. Sen åker man på klacken genom Katarina kyrkogård och plötsligt är man i en modern storstad igen. Två snabba kvarter senare sitter man på jobbet och förundras över det man varit med om.

Och det går tillochmed fortare än den gamla vanliga vägen.